Folkpartiets partiprogram

 

Folkpartiets partistyrelse har presenterat ett förslag till nytt partiprogram och nedan kommer en analys av miljödelen, som är på fem sidor. Varav en handlar om bostäder.

Den samlade bilden av miljödelen är att Folkpartiet inte riktigt hängt med i utvecklingen. Störst fokus ligger på naturvård, som är en historiskt mycket klassisk syn på miljöpolitik och miljöproblem. Miljörörelsens historia börjar när Europa börjar industrialiseras. Det var aristokratin som insåg att deras jaktmarker försämrades när träd höggs ned och kemikalier släpptes ut i vattnet. En aristokrati som fortfarande värnar sina jaktmarker, så skulle jag beskriva Folkpartiets miljöpolitik idag 2013.

Folkpartiets miljöpolitik utgår ifrån fyra ställningstaganden:

          Mänskligheten står inför ett antal miljöproblem, bland annat klimatförändringarna.

          Vi måste göra oss oberoende av fossila bränslen, men naturvården väger tungt om man ska bygga ut förnyelsebara bränslen.

          Miljöpolitiken får inte motverka ”den fria ekonomins förutsättningar”.

          Sverige ska vara en förebild i det internationella miljöarbetet, men allt ska ske på EU-nivå. För att skapa rättvis konkurrens.

Miljö och klimat

”Teknisk utveckling är en central del av lösningen på dagens miljöproblem.”

Folkpartiet skriver nästan ingenting om klimatet, vilket blir lite pinsamt när det är vår tids största ödesfråga.

I denna del går teknikoptimismen som en glödande, röd tråd. Inget utom mer teknik och pengar till grön industri kan någonsin hjälpa oss. För teknik och pengar till mer teknik gynnar det andra som Folkpartiet värnar – marknadsekonomiskt tänkande.

Det är tydligt att Folkpartiet inte tror på en förändring från folket, organisationers förmåga, människors egna omställning. Förändring ska komma från makten, gärna något överstatligt som svenskarna själva inte kan påverka.

Folkpartiet vill inte alls prata om att Sverige och västvärlden har en historisk skuld till sydländer. Att hela vår välfärd bygger på att vi exploatera andra människor i årtionden och att vi nu har en skyldighet att gå före och ställa om och också hjälpa andra att ställa om. 

Inte heller skrivs det något om ett paradigmskifte, att vi behöver en stor omställning av hela det västerländska samhället för att klara klimathoten. Folkpartiet skriver sig varma om det internationella samhället och hur viktigt det är med internationella överenskommelser. Med tanke på hur trögt det går i de internationella klimatförhandlingarna, särskilt efter COP i Köpenhamn 2009. Men det är ju lite som euron, det är bara Folkpartiet som inte fattat att det inte är en bra idé.

Flera av punkterna i programmet är intetsägande. Många av deras egna initiativ, som till exempel en bättre kemikalielagstiftning, går stick i stäv med deras tredje ställningstagande (miljöpolitiken får inte hindra marknaden).

I ett ord: Business as usual

 

Energi

”Kärnkraften är viktig för klimatneutral elproduktion.”

Det här är kanske den mest provocerande delen att läsa som miljövän. Folkpartiet vill inte satsa på varken vattenkraft eller vindkraft. Det enda de ser realistiskt att bygga ut är kärnkraften. Det ironiska är att de inte vill satsa på vindkraft för att man vill skydda naturvärden. Alltså djur och vackra miljöer. Det är dock inte nödvändigt att tänka på alls när kärnkraften ska byggas ut.

Kärnkraft i sig är visserligen ingen stor CO2-utsläppare. Men bortsett från säkerhetsaspekten (som katastrofen i Fukushima) är kärnkraften en hälsofarlig historia. Brytning av uran är otroligt farlig och hälsofarlig. Så farlig att vi i Sverige inte bryter egen uran, fast vi har det, istället importerar vi det.

I ett ord: Mer kärnkraft

 

Naturvård

”Sverige ska ha livskraftiga stammar av alla de fem stora rovdjuren: björn, järv, lo, varg och kungsörn. Dialog med lokalbefolkningen i berörda områden är en viktig del av rovdjursförvaltningen.”

Folkpartiet har också en tveksam inställning till Sveriges rovdjur. Vargdebatten är konstant levande och min inställning är att lita på forskningen och ge bra med kompensation till bönder som drabbas. Jens Holm (V) har skrivit bra, och aningen upprört, om det här.

Det är motsägelsefullt att skriva att man vill skydda biologisk mångfald och sen i nästa andetag skriva att att vargstammen ska minimeras, det är ett tydlig ställningstagande mellan raderna. Att Folkpartiet (och inga av allianspartierna) inte bryr sig om rovdjursstammarna förstår man efter rovdjurspropositionen som kom tidigare i år. I den förkastas hela den goda rovdjurspolitik som byggts upp under år och förkastar all vetenskap. Under solen intet nytt.

Ändå är det här kanske den kunnigaste delen av partiprogrammets miljöavsnitt.

I ett ord: Mindre varg

 

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Folkpartiet fortsätter i spåret kring teknikoptimism (bioteknik till exempel) och överstatlighet. Exempel vill man finansiera Europas storbönder än mer och stödja tobaksindustrin genom EU:s jordbrukspolitik. Det är åtminstone så det kommer att bli i praktiken med den nya förordningen om jordbrukspolitik (CAP). Vill du läsa mer om CAP har Världsnaturfonden WWF skrivit bra om det här.

I ett ord: EU ska rädda världen.

Transporter och infrastruktur

”Hela transportsektorn ska på sikt införlivas i EU:s utsläppssystem.”

Som sagt, överstatlighet och teknikoptimism. EU:s utsläppssystem (ETS) fungerar inte alls. Det är ett dåligt konstruerat system från början till slut. Systemet går enkelt ut på att alla medlemsstater får en årlig kvot av koldioxid som fördelas mellan företag. Tanken är att företaget måste effektiviseras och bli mer miljövänlig för att kunna förhålla sig inom sin kvot, de företag som är riktigt miljövänliga ska kunna sälja sina kvoter och på så vis tjäna pengar. Jag kan i och för sig tycka att det är en bra tanke. Koldioxidransonering är en intressant idé.

Problemet med ETS är att alla medlemsstater fått alldeles för stora kvoter. Företag har inte behövt anpassa sig och i vissa fall har man till och med kunna sälja koldioxidskvoter. Alltså, företag har utan att bli minsta mer miljövänliga tjänat pengar på EU:s system. Flera medlemsländer har haft kvoter över och då fastställdes det att dessa skulle annulleras. I Sverige gick regeringen emot det och behöll kvoterna. Ingen miljövinst där heller. Att Folkpartiet sätter så stor tilltro till det här systemet visar på ovilja att ställa om.

Vidare skriver Folkpartiet lite om att investera i järnvägen, vilket är obligatoriskt i Sverige idag, något annat vore politiskt självmord. Dock, en sak ska de ha en klapp på axeln för. Folkpartiet fastslår att trängselavgifter kan vara bra. Det är bra, även om trängselavgifterna i Stockholm inte går till kollektivtrafik som det var tänkt utan istället finansierar Förbifart Stockholm.

I ett ord: EU ska rädda världen.

Bostäder

Bostäder? Jag erkänner att bostadsfrågan inte känns som en miljöfråga i ordets rena bemärkelse, men eftersom Folkpartiet skrivit om bostadsfrågan ger jag en kort analys av det med.

Jag noterar att man skriver att miljonprogrammen inte ska upprustas (eftersom det skulle chockhöja hyrorna), att plan- och bygglagen ska stimulera energieffektivitet (men kommuner som vill ställa bättre energikrav bör inte få göra det) och att vräkning ska motverkas.

Sammanfattning

I början av analysen fick jag känslan av en förlegad miljösyn, en syn om att värna vår natur och miljö. En aristokrat som skyddar sina jaktmarker. Under läsningens gång och med ställningstagande tre (att miljöpolitiken fårinte motverka ”den fria ekonomins förutsättningar) i beaktande verkar Folkpartiet inte ens vara det. Folkpartiets miljöpolitik kan sammanfattas genom en treenighet, överstatlighet-teknik-marknadsekonomi.

Lämna en kommentar