Ögoninflammationen har äntligen lagt sig och jag har en lugn helg. Under veckan har partikansliet varit på besök, retoriken slipades, olika argumentationer dskuterades och mest av allt valpeppades det. Jonas Sjöstedt sa ungefär så häri sitt valpeppstal
”När det händer en kris och vi måste ha presskonferens inom 20 minuter, då är det er det hänger på. När det sker en skandal någonstans i landet, då är det er det hänger på. När riksdagsledamöter ska ta en debatt och måste uppdateras, då är det er det hänger på.”
Då slog det mig hur litet men vasst vårt parti är. Centralt hänger hela Vänsterpartiet på ca 40 personer; politiska rådgivare, organisatörer, kommunikatörer och politikutvecklare. Sedan är vi såklart flera ute i landet som är aktiva, för att inte tala om alla förtroendevalda och partistyrelsen. Samtidigt känns det så vackert, vi är inget parti som har råd att anlita en massa pr-byråer stup i kvarten, vi har en liten men kärnfull organisation som vågar tänka nytt och sprida sin kunskaper till oss andra i partiet. Tillsammans är vi starkast.
Hittade denna på en lyktstolpe strax utanför EU-parlamentet.
Vänsterpartiet tar ansvaret lokalt
Förra fredagen arrangerade jag tillsammans med Jens Holm (miljö- och klimattalesperson för Vänsterpartiet) en intern miljökonferens på Sveriges riksdag. Temat var Lokal Vänsterbeslut för grön omställning och handlade om hur Vänsterpartiet påverkar miljöpolitiken varje dag redan nu i kommuner och landsting.
Vänsterpartiet är med och styr 85 kommuner och landsting i Sverige, vi ansvarar för totala 310 miljarder varje år. Det innebär att vi kan driva på förförändring. I Östersund har Vänsterpartiet drivit på för att bli en Fair Trade City, i Kiruna, Hallstahammar och Avesta har de infört avgiftsfri kollektivtrafik, i Norrköping har V arbetat mycket med naturvård och byggt ut spårvägen, i Göteborg och många andra städer har de jobbat med vegetarisk och ekologisk mat.
Vänsterpartiet förändrar, vi förvaltar inte. Vi kan förvalta, men just nu behöver samhället förändras och det är vi som står för den förändringen.
Jessika Svensson och Jöran Fagerlund var mycket snabbare än jag och har bloggat riktigt klokt från olika perspektiv. Klart läsvärt!
Nu ska jag återgå till min bok Snöängel av Anna-Karin Palm
Praktik på Europaparlamentet 